märkligt hur så små saker som ord kan vända mörker till ljus. även om det mörknar snart igen så går man med den stålblå bilden av att ha bländats ytterligare en stund. man vågar nästan hoppas på att man nånstans på vägen ska råka kliva snett rakt in i ljuset igen.
Typ inga kommentarer
Say what?

